Förtvivlan är total
Har haft en riktig skithelg. Sonen som är 13 år har noll och ingen självkänsla.
Ibland tror jag att det bara är mig det är fel på, men så inser jag att så inte är fallet utan det är priset man får betala som förälder,rädslan för att dom inte är lyckliga HELA TIDEN.
Hur säger man till en liten kille att han duger när inte omgivningen ger signalen att det är så?
Sonen spelar fotboll och innebandy. Tränar alldeles för mycket men så länge allt funkar i skolan så tycker vi, hans föräldrar att vi inte vill lägga oss i.
Först så blev han "dissad" i helgens match i innebandy utav ingen anledning alls förutom att tränarna glömde bort att det är barn dom jobbar med.
Sen blev det förändringar i fotbollen för 146 gången känns det som och där kom han på undantag oxå.
Varför glömmer vuxna bort att det faktiskt är barn vi arbetar med och varför finns det ingen plan för hur dom ska tas om hand den dagen dom inte "duger" längre??????????????
Ibland tror jag att det bara är mig det är fel på, men så inser jag att så inte är fallet utan det är priset man får betala som förälder,rädslan för att dom inte är lyckliga HELA TIDEN.
Hur säger man till en liten kille att han duger när inte omgivningen ger signalen att det är så?
Sonen spelar fotboll och innebandy. Tränar alldeles för mycket men så länge allt funkar i skolan så tycker vi, hans föräldrar att vi inte vill lägga oss i.
Först så blev han "dissad" i helgens match i innebandy utav ingen anledning alls förutom att tränarna glömde bort att det är barn dom jobbar med.
Sen blev det förändringar i fotbollen för 146 gången känns det som och där kom han på undantag oxå.
Varför glömmer vuxna bort att det faktiskt är barn vi arbetar med och varför finns det ingen plan för hur dom ska tas om hand den dagen dom inte "duger" längre??????????????
Så, då var mitt första inlägg i min nya blogg skrivet. Jag kommer inte att försöka uttrycka mig på något annat sätt än mitt eget och kanske kommer du som läsare att irritera dig på stavfel, felsyftningar coh avsaknad av , . o stor bokstav.
Det får du leva med. Bloggen är till för att läsas, inte att granskas.
Välkommen hit fresten. Glömde kanske säga det i inledningen. Jag som person kommer undan för undan att presentera mig så vill du veta mer om mig får du fortsätta att kolla in den här sidan med jämna mellanrum.
Kommentarer
Trackback
