Tigermamman

Bäckagård i Halmstad har dom senaste dagarna valsat runt i pressen sedan det framkommit att äldreboendet bemannats av personal med varken själ eller hjärta.
Jag har följt debatten både i tidningar och TV och jag måste säga att jag är både chockad och förtvivlad när jag hör alla ursäkter till denna personals beteende.
Brist på ledning, stor omsättning på chefer, dåligt betalt har varit några av argumenten.
Men hallå!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Alla vi som jobbar i vårdyrken har ett eget ansvar. Oavsett lön och chef så är det ändå vår plikt att behandla alla människor med respekt och värdighet. allt annat går fetbort enligt mig.
Dessutom ska nu en del av denna personal omlaceras!!!!!
Allvarligt talat................ har dom inte plågat tillräckligt många redan?!
Ge dom sparken och se till att dom aldrig någonsin mer får arbeta med levande varelser, dom har helt klart gett inhumanismen ett ansikte.

Jag fick ett mail idag som jag vill dela med mig av:


Det sägs att det är nyttigt att varje dag äta ett äpple, och en banan för kalcium. Man ska också äta en apelsin för C-vitamin! Och det är ett måste att dricka en kopp grönt te (utan socker för att undvika diabetes) för att minska kolesterol i kroppen!  


Man måste också dricka 2 litervatten varje dag (och sen kissa lika mycket, vilket fördubblar tiden man hittills tillbringat på toa)  


Man måste också dricka ett glas yoghurt varje dag för att få de bra bakterierna i magen, som ingen vet vad de exakt är, men du MÅSTE ha minst en miljon sådana i magen annars är det illa!


Du ska också ta ett glas rött vin för att undvika hjärtinfarkt. Och så ett glas vitt vin för att skydda ditt nervsystem! Och ett glas öl (jag minns dock inte varför det var nyttigt!) Men om du tar dessa tre samtidigt kan du få stroke, fast det gör inte så mycket, för du kommer inte ens märka det.


Man ska också äta nötter och bönor/ärter varje dag. En hel massa nötter/bönor/ärter. Du ska äta 4 till 6 måltider per dag, lätta måltider, men glöm inte att du ska tugga varje tugga minst 36 gånger. Bara för det behövs det 5 timmar!


Och så en sak till: efter varje måltid ska du borsta tänderna, dvs. borsta dina tänder efter äpplet, yoghurten, bananen, nötterna/bönorna. Detta ska du göra så länge du har tänder, och glöm inte tandtråden, tandköttsmassagen och munvattnet. När du ändå håller på med detta, kan du ju städa badrummet, kanske installera CD-spelare eller TV där inne, för med tanke på allt vattendrickande och tandborstande lär du tillbringa en hel del tid i badrummet.  


Man måste också sova minst 8 timmar per dag och jobba 8 timmar per dag, plus de 5 timmarna som behövs för att äta, det blir 21 timmar. Det är 3 timmar kvar, under förutsättning att det inte är trafikstockning när du åker till och från jobbet. Enligt statistiken tittar folk på TV 3 timmar per dag. Det funkar inte längre eftersom man måste ta en promenad varje dag i minst en halv timme (ett råd: efter 15 minuters promenad vänd tillbaka, i annat fall tar din promenad en hel timme). Du måste också hinna med att träffa dina vänner, för de är som växter, måste tas hand om dagligen.


Bland allt annat måste du också hålla dig informerad, dvs. läsa minst två dags- och några st kvällstidningar, för att kunna ha en kritisk inställning i livet.  


Du ska också ha sex varje dag, men utan att det ska bli rutinmässigt, dvs. du ska vara innovativ, kreativ och varje gång på nytt förföra din partner. För detta krävs ju tid. Och då har vi inte ens nämnt tantriskt sex.  


Du  ska också hinna med din familj, hinna moppa golv, diska, tvätta, för att inte tala om allt du måste göra om du har barn eller husdjur.


När man räknar ihop allt detta ovan behövs det minst 29 timmar. Den enda lösningen är att göra flera saker samtidigt!  
t.ex. Duscha med kallt vatten och håll munnen öppen så får du dina 2 litervatten per dag. Medan du lämnar badrummet med tandborsten i munnen kan du samtidigt ha sex med din partner, som i sin tur tittar på TV och läser tidningar medan du torkar golv.


Och då har du fortfarande en hand ledig, med vilken du kan ringa till dina vänner och släktingar. Drick vin efter det (du kommer behöva det). *suck* *stön*  


Sen om du skulle få 2 minuter över, skicka detta mail vidare till dina vänner (som man ska vårda dagligen), medan du äter äpplet som är som sagt väldigt nyttigt.


Dags för mig att sluta nu, för mellan äpplet, yoghurten, ölen, den första litern vatten och min tredje måltid idag (inkl. nötter/bönor/ärter), vet jag inte längre vad jag måste göra, men jag vet att jag måste gå på toa NU.


Jag lär spara några minuter om jag borstar tänderna samtidigt!  

Om du är produktionsarbetare på Volvo och blir arbetslös så får du A-kassa.
Om du är VD för ett storföretag så har du en månadslön som motsvarar ungefär fem!!!!! årslöner som ovannämnda arbetare.
Klart som fan att du inte kan ha möjlighet att klara dig på det som du eventuellt har kunnat spara om du är VD, utan du behöver en fallskärm som ser till att du inte behöver sänka din standard om det värsta skulle hända, dvs att du blir friställd.
Om du är så korkad så att du blir riksdagsman så har du som tur är en inkomstgaranti som gör att du inte tvingas tillbaka till den reguljära arbetsmarknaden, för att vara riksdagsman är inget att stoltsera med i en CV. En riksdagsman som varit borta från sitt "vanliga" yrkesliv är nämligen helt oduglig och kan omöjligen förväntas få ett jobb igen, i alla fall inte inom sitt utbildningsområde.
Har du valt en karriär inom t.ex NHLhockeyn så är det rikitgt synd om dig. Då har du ju antagligen inte hunnit skaffa dig en utbildning utan det enda du kan  är att åka skridskor och tänk den dagen då du inte kan åka skridskor längre. Då kanske du tvingas ta ett jobb som expertkommentator på någon reklam TV-kanal, eller, o hemska tanke, söka in på komvux /högskola och skaffa dig den utbildning du aldrig fick som ung.
Själv arbetar jag liksom Lars G Nordström i statens tjänst. Jag som behandlingsassisitent, han som VD för posten.
Jag kan med min lön leva ett bra liv, inte ett liv i överflöd, men ett liv där jag varje dag kan äta mig mätt. Lars G Nordström tjänar lika mycket i månaden som jag gör under ca tre år, och min reflektion blir....................
Kan man äta sig mer än mätt????????

När jag gick min utbildning till kriminalvårdare så hade vi en föreläsning med en helt fantastisk man som heter  Gillis Herlitz. Hans föreläsning handlade om kulturmöten och jag kan lova att alla 60 åhörare satt trollbundna i nästan 7 timmar totalt.
Gillis Herlitz är lite av en expert på mänskliga relationer och beteenden. Han har en bakgrund som antropolog och etnolog med mycket praktisk erfarenhet från många kulturer runt om i världen. Fast mest ägnar han sin tid till att skriva och föreläsa om hur människornas situation är i det svenska arbetslivet.
En sak som jag tog med mig var bl.a det här hur ett ord tolkas
Som exempel tog han orden normal och vanlig. Många människor sätter likhetstecken mellan dessa båda ord, men om du sätter bokstaven O framför så blir skillnaden milsvid.
Ovanlig betyder ofast något  i stil med unik, medan onormal har en klang som att det är negativt avvikande.
Nu har det snart gått två år sedan jag lyssnade på honom, idag använder jag ordet normal/onormal med större urskiljning än jag gjorde innan. Och du...... Får du nå´n gång chansen att ta del av hans föreläsning, kanske genom jobb eller skola så är mitt tips, va inte sjuk just den dagen, det är ju antagligen bara en VANLIG oskadlig snuva.

http://www.artist1.se/gillis_herlitz/index.htm

Jag har tänkt på en sak. Kan man jämföra sorg? Det som för mig är en katastrof är kanske för en annan person en bagatell. Betyder det att min sorg är mindre värd då? Vad vi har med oss i bagaget formar ju oss som människor och vi kan ju bara jämföra med oss själva. Om jag t.ex träffar en person som totalt bryter ihop för att det regnar ute när hon ska ha trädgårdsfest, då är det ju väldigt enkelt att avfärda det som trams. Men.... om den personen aldrig har haft en motgång eller helt enkelt tycker att det för stunden var det värsta som kunde hända, vad är det då som ger mig rätten att tycka att hon inte äger rätten att känna på det viset? Alldeles för ofta tycker vi saker om andra utan att själva tänka efter. Att ha respekt för att vi alla är olika med olika referensramar är något som jag själv föröker att hålla i minnet i mitt möte med andra. När jag var ung så hade jag allt så klart för mig. Ingenting var svårt och det fanns en lösning på alla problem. Nu har jag blivit äldre och förhoppningsvis lite klokare och inser att våra olikheter är det som utmanar och ger oss en anledning att hela tiden vara skärpta och utvecklas. Tänk efter nästa gång du träffar någon som är ledsen över något som i dina ögon inte är värt ens en liten suck och ännu mindre några tårar eller ångestkänslor. Den personen är inte du. Den personen är en alldeles egen individ med ett alldeles eget känsloregister. Om du då ska tycka eller känna något så är det kanske glädje över att vi är olika, för tänk så trist och likgiltigt livet annars skulle vara.

En väninna som jag pratat med tidigare idag ringde för en stund sen. Hon hade sett på Aftonbladets webbsida att det var upplopp på Norrtäljeanstalten, min gamla arbetsplats där jag fortfarande jobbar då och då.
Givetvis sätter det igång en massa tankar och det första jag gjorde var att försöka kontakta en del kollegor för att kolla så att de var ok vilket de var.
Jag som har sett livet innanför murarna o inte igenom massmedias ögon är inte så förvånad, snarare tycker jag att det är konstigt att det inte händer mer saker på det som antagligen är en av de mest utsatta arbetsplatserna som finns.

Vad är det som händer inom svensk kriminalvård?
En sak har jag lärt mig trots att jag inte hann jobba så länge och det är att de som vet bäst hur det är i svenska fängelser är de som aldrig har satt sin fot innanför murarna och antagligen inte känner en enda människa som har gjort det heller.
-Dom har det så bra, det är ju som att bo på hotell är vanliga kommentarer.
Jo, mors du. Ett sånt hotell skulle i varje fall inte jag ta in på ens under pistolhot.
Jag menar inte att det ska daltas och klemas med människor som begår brott, absolut inte. Men, en klok man sa en gång: Straffet när du begår ett brott är att bli frihetsberövad, inte att bli avhumaniserad. Jag tycker att det ligger mycket i det. Om vi låser in människor för att samhället behöver skyddas från dessa så vore det ju praktiskt om vi hade en väl utarbetad plan för att de som vi sen släpper ut i vårat samhälle igen är lite bättre rustade och mindre bittra än de var när vi låste in dem.
Det finns mycket som jag tycker är helt åt skogen när det gäller svensk kriminalvård vilket var en av anledningarna till att jag slutade så snabbt. Att hela tiden tvingas delge de intagna negativa besked som många gånger saknar bäde sans och vett skapar en mängd problem som kostar så mycket tid och energi som många av oss mycket hellre skulle lägga på att "vårda"
Rökförbud, inskränkningar av innehavet i cellen, minskat kiosksortiment utan matvaror osv.
Ta innehavet i cellen som exempel. Anledningen skulle vara att de intagna inte ska "boa in sig" Hahahaha säger jag bara. Om du är dömd till livstids fängelse och ska tillbringa de närmaste 15-20 åren i ett rum som är 5 kvm så vore det väl själva fan om inte du oxå skulle vilja skapa någon form av hemkänsla i detta rum.
Jag vet inte, kanske är jag helt ute o cyklar, men jag tror faktisk inte att vår uppgift är att göra livet så torftigt och fattigt som möjligt för de människsor som står längst ner på samhällsstegen. Om så är fallet, att dessa människor är körda och inte förjänar bättre, då är det kanske bättre att vi gör som så många enligt massor med undersökningar tycker är den enkla lösningen på alla problem.
Låsa in dom o kasta bort nyckeln.